Mer stöd på engelska

NYHET: 2010-03-29 / NUMMER: 2-10

Fler språkkurser för lärare och mer engelsk information till dem som inte kan svenska – det är två punkter i universitetets första handlingsplan för språkfrågor.
Nästa steg blir en enkät till GU:s lärare för att kartlägga hur många som undervisar på engelska och vilket språkstöd de behöver.

Redan 2006 antog Göteborgs universitet som ett av landets första lärosäten en språkpolicy. Syftet var att ”öka den språkliga medvetenheten hos alla som studerar eller arbetar vid universitetet”. Först i fjol klubbade riksdagen en svensk språklag.
Men språkpolicyn har förblivit ett dokument med fina ord – fram till slutet av februari då rektor spikade universitetets första handlingsplan för språkfrågor någonsin.
Språkfrågor engagerar och lockar fram starka åsikter och arbetet med handlingsplanen har dragit ut på tiden. Till dem som tagit fram den hör Pernilla Danielsson, internationell koordinator vid GU. Hon ser den som ett första steg på väg mot en ökad språklig medvetenhet vid universitetet.
– Det är viktigt att alla synpunkter kommer fram, även de kritiska, säger hon.
Planen består av fyra delar med åtgärder för information och kommunikation, för pedagogisk utveckling, för personalen och för studenterna. Åtgärderna är riktade till olika instanser på universitetet: till centrala enheter som studentavdelningen, till fakultetsnämnder, till chefer och enskilda tjänstemän. Ett övergripande mål är att främja språklig mångfald.

Ett axplock ur åtgärdspaketet: Alla mejl ska skrivas på engelska och svenska så att gästforskare och andra inte missar viktig information. För alla kurser och program vid GU ska finnas en svensk och en engelsk beskrivning så att utländska studenter och andra lättare kan informera sig om universitetets utbildningar.
Men inom vissa vetenskapsområden har engelska blivit helt dominerande. Hur stort problem är det?
– Det ingår i den tredje uppgiften att varje forskare förmedlar sin forskning på svenska. Men visst finns här ett problem, dock är det inte lätt att hitta en central lösning. Problemen ser olika ut beroende på forskningsområde. Jag har känslan av att rädslan för domänförlust är särskilt stor i Skandinavien, säger Rhonwen Bowen, universitetslektor i engelska vid Göteborgs universitet.
Språkplanen handlar heller inte bara om att höja nivån på engelskan.
– Språklig mångfald är viktig, men engelska är oftast ett första steg eftersom det har en stor genomslags¬kraft om det inte finns ett annat givet andraspråk, säger Pernilla Danielsson.

Det innebär till exempel att viktiga skyltar på universitetet, vid sidan av svenska, kan vara på franska, tyska eller ett annat språk i miljöer där engelskan inte är så framträdande.
Men det betyder också att medvetenheten om svenskan ska utvecklas, i linje med språkpolicyn som slår fast att svenskan är universitetets officiella kommunikationsspråk. I handlingsplanen lyfts därför personalens och studenternas egen språkanvändning fram.

Universitetslektor Rhonwen Bowen undervisar under vårterminen på kursen English as the medium of instruction–professional teaching skills, en del i det utökade utbudet av kompetensutvecklande språkkurser. Att intresset är stort märktes inte minst när information om kursen skickades ut i november i fjol.
– På ett dygn fick vi in 60 anmälningar, säger Rhonwen Bowen.
Hon betonar att språkplanen ytterst handlar att höja den språkliga nivån för kvalitetens skull.
– Kvalitet är ett nyckelord för oss. Om lärarna behöver hjälp så ska de få det och därför är det viktigt att kartlägga såväl behov som förekomst och attityd till undervisning på annat språk än svenska, säger Rhonwen Bowen.
Därför går en enkät ut till universitetets samtliga lärare i maj. Rhonwen Bowen och Pernilla Danielsson har tagit fram enkäten, som bygger på aktuell forskning om undervisning på engelska inom högre utbildning i Europa:
– Vi vill ta reda på lärarnas attityder till undervisning på engelska samt deras behov av stöd för att kunna hantera den nya undervisningssituationen, säger Rhonwen Bowen.

GU:s språkpolicy och språkplan
Språkpolicyn spikades i juni 2006. Anna Nordling vid Humanistiska fakulteten var ordförande för arbetsgruppen med representanter för fakulteter och centrala enheter vid GU.
Den nya språkplanen bygger direkt på språkpolicyn, vars viktigaste punkter är:
1. Officiellt kommunikationsspråk vid GU ska vara svenska.
2. Antalet kurser på engelska ska utökas.
3. GU ska eftersträva språklig mångfald.
4. Forskningsresultat ska spridas till det omgivande samhället på klar och begriplig svenska och engelska.
5. GU ska vara internationellt synligt.
Ett utkast till språkplanen togs fram av en arbetsgrupp med representanter från olika fakultetsnämnder på uppdrag av Grundutbildningsberedningen och Internationaliseringsrådet. Därefter diskuterades den i olika instanser inom universitetet innan den slutligen fastställdes av rektor.
För att poängtera språkets centrala roll i all undervisning kommer universitetet att utlysa 2011 till språkår.

BY: MAGNUS PETTERSSON