Djupare kunskap med mentorer

– Ett projekt som sprids till fler

14 juni 2011, GU Journalen nr 4-11

Att få återgå till något som man läst tidigare ger nya infallsvinklar. Det tycker Micaela Mattsson Westerlund (t.v), mentor i allmän språkvetenskap, som varannan vecka tillsammans med sin mentorskollega Elin Ånéus träffar fyra studenter som läser grundkursen.

Betydligt fler studenter klarar idag av grundkurserna i filosofi än för två år sedan.
En av orsakerna? Ett antal stöttande mentorer. Nu i höst sprids modellen till samtliga institutioner vid Humanistiska fakulteten.

I den blå L-formade soffan har sex studenter just slagit sig ner. Fyra av dem läser grundkursen i allmän språkvetenskap vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. De två andra är mentorer med flera terminer i ämnet bakom sig. Tillsammans bildar de en mentorsgrupp som strax ska inleda den sista träffen för terminen.
– Jag har fått hjälp med att förstå det som föreläsarna gått igenom, så att det sjunkit in ordentligt, säger Hanna Müllerström, som läser sin första kurs på universitetet.
Hennes kurskamrat Amanda Norberg nickar instämmande.
– Man blir mer aktiv när man pratar och diskuterar, och då går kunskapen lättare in. Dessutom är det ett bra sätt att lära känna institutionen och de som går där, säger hon.
Gruppen träffas i genomsnitt en gång varannan vecka under två timmar. Träffarna brukar de hålla i samband med en föreläsning och ofta i det särskilda mentorsrum som institutionen ställt i ordning.
Micaela Mattsson Westerlund är en av gruppens två mentorer. Hon har läst tre terminer allmän språkvetenskap och tycker det är kul att kunna fräscha upp sina egna kunskaper samtidigt som hon är ett stöd för de studenter som precis påbörjat sina studier.
– Att få återgå till något som man läst tidigare ger nya infallsvinklar. Det sociala är också en stor del, att man känner en tillhörighet på institutionen är viktigt även för oss mer erfarna studenter.

Både för de som läser en grundkurs och för de studenter som är mentorer och får möjligheten att repetera sina kunskaper men också utveckla nya, är det alltså en positiv erfarenhet att delta i en mentorsgrupp.
Allmän språkkunskap blev en del av mentorsverksamheten höstterminen 2010. Ett år tidigare startade det hela som ett pilotprojekt inom ämnena teoretisk och praktisk filosofi.
Initiativet kom från studenterna själva som tyckte de hade för få lärarledda timmar, sällan träffade sina egna kursare och i stort sett aldrig umgicks med dem som läste andra kurser på institutionen.
– Tanken har hela tiden varit att ge de nya studenter som vill en möjlighet att fördjupa sin förståelse för det som tagits upp på föreläsningarna tillsammans med studenter som läst samma saker tidigare. Att få förklarat det de hört på lektionerna en gång till samtidigt som de erbjuds en möjlighet att umgås med egna kursare och med studenter som läser andra kurser och nivåer, förklarar David Solberger som är projektledare för mentorsverksamheten.

Ett annat viktigt syfte är att bidra till att fler studenter fullföljer de kurser de läser. Och en titt på statistiken för den så kallade prestationsgraden de senaste två åren talar den sitt tydliga språk. På grundkursen i praktisk filosofi har den till exempel ökat från 57 procent till 74 procent.
– Det är svårt att säga om hela ökningen beror på mentorsgrupperna, men klart är att fler slutför sina kurser sedan vi började höstterminen 2009, konstaterar David Solberger, som tack vare det goda utfallet nu fått i uppdrag att utveckla mentorsverksamheten på samtliga institutioner vid Humanistiska fakulteten till hösten.

Själv lyfter han fram nyttan med mentorer som ett sätt att skapa en samhörighet bland dem som läser fristående kurser liknande den som finns för de studenter som läser program.
– Jag tror det finns ett behov på alla institutioner, och att det kommer att komma många studenter till godo. Alla ämnen tjänar på att få ytterligare något som skapar sammanhang och bidrar till den studiesociala miljön.
Inne i rummet med den blå soffan har mentorn Micaela Mattsson Westerlund ställt sig framför whiteboardtavlan. Medan hon skriver pratar hon om morfemanalys, det vill säga hur man kan dela upp ord i språkets minsta betydelsebärande enheter. Så kastar hon ut en fråga och snart är diskussionen i full gång.
– Det är roligt att se sina studenter gå vidare och bli så entusiastiska, konstaterar hennes mentorskollega i rummet, Elin Ånéus. Vi älskar vårt ämne, och jag tror och hoppas att vi hjälpt till att konkretisera vissa abstrakta moment i kursen, så att de blivit både tydligare och roligare.

Bildtext: David Solberger är projektledare för mentorsverksamheten vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Tack vare det goda utfallet har han fått i uppdrag att under hösten sprida modellen med mentorer till samtliga institutioner vid Humanistiska fakulteten.

Fakta

Tanken med mentorsträffar är att studenter på grundnivå ska få en ökad förståelse för ämnet de läser och en trevligare studiemiljö. Att som student i en grundkurs delta i en mentorsgrupp är frivilligt. Under vårterminen 2011 valde 40 studenter, fördelade på åtta mentorsgrupper med två eller tre mentorer i varje, att vara med.

Text: Thomas Melin   Foto: Anna-Lena Lundqvist