De fick rätt mot fakulteten

20 december 2011, GU Journalen nr 7-11

Domstolen gick på Per Månsons och Susanne Franssons linje. Deras ansökningar ska nu prövas av sakkunniga.


Fram till årsskiftet 2010 var det möjligt att bli befordrad till professor enligt de gamla reglerna i högskoleförordningen. Både sociologen Per Månson och juristen Susanne Fransson tog chansen. Men fakulteten satte stopp för dem. Nu har de fått rätt mot GU.

Det är Överklagandenämnden för högskolan som prövat fallet och kommit fram till att Samhällsvetenskapliga fakulteten gjorde fel när den nekade Månson och Fransson rätten att bli bedömda av sakkunniga.
– Det är bra att vi har fått ett tydligt avgörande i frågan och vi rättar oss självfallet efter beslutet, säger dekan Helena Lindholm Schulz.
Enligt högskoleförordningens fjärde kapitel kan en lektor som uppfyller behörighetskraven bli befordrad till professor. Det är endast om det är ”uppenbart obehövligt” som högskolan kan fatta beslutet att inte utse sakkunniga.
Det var det inte i det här fallet, konstaterar Över-klagande-nämn-den som skriver att be-fordran enligt högskoleförordningen ska betraktas som en ”rättighet” för en lektor som har behörighet. Det är sakkunniga som ska pröva behörigheten.

Att domstolen skulle köra över fakultetens och GU:s beslut, var Susanne Fransson helt säker på.
– För mig var det självklart hela tiden att vi skulle få rätt. Det som fakulteten gjorde var ett grovt övertramp. Det är bara att läsa innantill, man behöver inte vara jurist för att förstå. Jag tänker inte bara på mig själv utan på andra som kan ha blivit drabbade, säger hon.
Ett skäl till att Susanne Fransson inte kom i fråga var att hon, enligt fakulteten, inte uppfyllde kraven på pedagogisk eller vetenskaplig skicklighet.
– Jag har noga redogjort varför jag inte har handlett en doktorand. Dessutom kunde jag visa på att jag tillgodogjort mig den erfarenheten på annat sätt, men det räknades inte.
Även när det gäller vetenskapliga meriter anses hon inte uppfylla kraven, men Fransson menar att det är en prövning som sakkunniga i ämnet måste göra.
– Att bara räkna peerreview-förfaranden kan inte vara det enda sättet att bedöma forskningskvalitet. Skulle det vara så att sakkunniga kommer fram till att jag inte är behörig, då får jag acceptera det, men att inte bli bedömd, det kunde jag inte acceptera.

Per Månsons ansökan avslogs bland annat med motiveringen att han hade för få refereegranskade tidskrifter de senaste åren. En ledamot i lärarförslagsnämnden, Ingrid Sahlin, höll dock inte med om beslutet utan reserverade sig.
– Jag har hört att det bara handlar om ”excellens” nu för tiden, säger Per Månson. Men det är ju ett orimligt krav. Det handlar också om undervisning, skriva böcker, samverka med samhället och söka pengar. Att inte ens bli bedömd efter 40 år är nedvärderande.
Men Helena Lindholm Schulz tycker inte att fakulteten har varit för strikt i sin tolkning.
– Det är ju ganska brett formulerade bedömningskriterier som omvandlas till lokala tillämpningsföreskrifter som preciserar bedömningen.
Men är det inte ett problem om exempelvis Humanistiska fakulteten har en betydligt mjukare tolkning av pedagogisk meritering än ni?
– Det kan vara rimligt att olika vetenskapsområden skiljer sig åt i bedömningen beroende på olika traditioner och principer. Men frågan bör ställas till rektor, den är relevant och det behövs en diskussion om detta på GU.
Både Per Månson och Susanne Fransson är också djupt kritiska till att hela ärendet drog ut på tiden och att de inte fick någon information under processen.
Helena Lindholm Schulz beklagar att lektorerna har fått vänta så länge på beslut.
– Men deras ansökningar kommer nu att prövas och sakkunniga att utses, säger hon.
Båda hoppas nu på en snabb och rättvis handläggning.
– Vi har förlorat mycket tid. Att bli motarbetad på det här sättet har tagit väldigt mycket på krafterna, säger Susanne Fransson.


Vad ska räknas?

I Samhällsvetenskapliga fakultetens föreskrifter för anställning till professor framgår det att den vetenskapliga publiceringen ska vara ”aktuell och betydande”, exempelvis i refereegranskade antologier och tidskrifter. Bidraget till det internationella vetenskapssamhället bör vara betydande.
När det gäller pedagogisk skicklighet ska den sökande visa god förmåga att utveckla, leda och genomföra handledning av hög kvalitet på forskarnivå.

Text: Allan Eriksson   Foto: Johan Wingborg