Debatt: Dagens student är det gudomliga barnet

20 december 2011, GU Journalen nr 7-11

Universitetet angrips från både vänster och höger. Medan den marknadsorienterade högerliberalen endast ser till den mätbara ekonomiska nyttan har man från vänsterhåll övergett kunskaps- och bildningsidealen. Att den svenske studenten kommer till universitetet med dåliga förkunskaper är inte så konstigt, menar Jens Stilhoff Sörensen, lektor i globala studier.

Den svenska högskolan befinner sig i fritt fall när det gäller kvaliteten på utbildningar och studenter. Åtminstone är detta fallet inom samhällsvetenskap och humaniora. Det finns en hel serie orsaker, men till de främsta hör systemet med finansiering baserad på studentgenomströmning. Systemet innebär att institutionerna får betalt per genomströmmad student, vilket i sin tur ger ett starkt incitament till att hela tiden sänka kraven på utbildningen. Driften blir att underlätta för kunden, det vill säga studenten.

Men den svenske studenten kommer också till universitetet med dåliga förberedelser. Hela grundskolan har följt samma trend som slutligen drabbat universitetet. Därför måste universitetet anpassa sig för att kunna fånga upp de dåligt förberedda kunderna, det vill säga studenterna.
Det svenska universitetet har därmed fått en ny typ av student. Det är en typ av student eller rättare sagt en ny typ av subjekt som genereras och bekräftas av det svenska utbildningssystemet. Det är en student som inte är van vid några höga krav och som inte kan utsättas för något besvär utan att bli stressad eller personligen kränkt. En student som är van att kunna klaga hos studierektorn om det är för många sidor att läsa till en kurs, eller om böckerna är för dyra eller om de inte finns tillgängliga på biblioteket. En student som vill ha allt serverat av läraren och som annars kan klaga. Som inte är van att bli pressad till exempelvis för mycket skrivande eller alltför offentlig kritik på en text. Institutionerna och undervisningssystemet anpassar sig efter studenterna eftersom detta innebär den ekonomiska livsnerven för hela verksamheten. Det är marknadsprincipen som gäller. För att täcka över problemet har man byggt upp en utvärderingskult med alltmer externa utvärderingar och interna självvärderingar. Rapporter och åtgärder som tillfälligt ska bestraffa och parera dem som följer systemets incitament alltför troget.
Den nya typen av student, eller det nya subjektet, är vad vi kan kalla ”det gudomliga barnet”. Detta finns som såväl jungiansk psykologisk arketyp som i våra mytologiska berättelser. Det gudomliga barnet är på samma gång allsmäktigt och fullständigt hjälplöst. Det är Jesusbarnet som å ena sidan blir bemött och tillbett av de vise männen och som följs av en himmelsk stjärna, samtidigt som det måste gömmas för Herodes för att överleva. Det är det lilla barnet som å ena sidan uppfattar sig som universums centrum, fullständigt narcissistiskt, och som samtidigt är helt hjälplöst utan mamma. Som skriker så fort det blir hungrigt, slår skeden i bordet och blir arg, som gråter om det är för varmt eller för kallt. Utan rätt utveckling och förebilder riskerar det att bli en liten tyrann. Det är den typen av studentsubjekt som frodas i den svenska högskolan. En student som å ena sidan är full av krav och upplevda självklara rättigheter, beredd att klaga inför minsta besvär, ändring av schemat eller litteraturlistan. Å andra sidan oförmögen att utsättas för stress och påfrestningar av såväl intellektuell som social art. Omoget, oförmöget, krävande men handlingsförlamat, ambivalent och osäkert. Utan krav på att utvecklas.
För att utvecklas krävs att man går utanför sin egen bekvämlighetsgräns. Man måste utsätta sig för en form av stress för att sedan återhämta sig. Vill man få bättre kondition krävs att man pressar sig under träning. Vill man bli en bättre talare måste man uthärda att stå inför publik.

En utbildning är inget undantag. Det kräver arbete, prestationskrav, stress. I vår nya högskola ligger fokus på att underlätta passeringsflödet. Detta ger ingen bra grund för att utvecklas. Därmed tvingas högskolan bli en industri som släpper igenom och förser samhället med omogna kravfyllda och inkapabla barn i vuxenkroppar. En narcissistgenerator. En instans dit den omogne studenten går för att hämta en examen och passerar utan att ha genomgått någon kränkande utveckling.

Jens Stilhoff Sörensen
Filosofie doktor i Historiska och lektor i Globala studier

Detta debattinlägg sändes först i Sveriges Radio, P1, OBS, den 15 november som en del av serien Den orättvisa skolan.

Foto: Privat