Nyhet: 2009-12-15
Spännande fältstudier och laborationer i forskningsfronten är några av de saker som lockar studenter till Naturvetenskapliga fakulteten.
Men det är också de moment i undervisningen som kostar mest och som man fått skära ner på.
Nu oroar sig flera lärare för försämrad kvalitet på undervisningen.
Det är inte bara så att Naturvetenskapliga fakulteten har fått färre studenter på senare år. Värre är att studentpengen urholkats, menar Kristina Snuttan Sundell, professor och studierektor vid zoologiska institutionen. Dessutom tillkommer ökade kostnader för kringresurser som exempelvis IT.
– På Zoologen har vi precis gjort en genomgång av vad vi har för fältarbeten, laborationer och lärarledda lektioner och det visar sig att de blivit allt färre. Ett exempel är en kurs i fysiologi där jag för tio år sedan hade åtta laborationer men idag bara har fyra.
För att få grundkurserna på Naturveten-skapliga fakulteten att gå med ett inte alltför stort underskott får externa medel, som egentligen ska gå till forskning, subventionera också grundutbildningen.
– När vi nyligen gjorde en utredning visade det sig att minst en tredjedel av alla apparater och allt förbrukningsmaterial vi använder inom fält- och laboratoriemomenten kommer från externa anslag. För tyngre apparater är siffran ännu högre. Vi försöker göra momenten så billiga som möjligt men samtidigt vill vi ju att vår utbildning ska ligga i forskningsfronten. Att visa studenterna sådant som är förlegat känns ju ganska meningslöst.
För vicedekan Marie Rådbo är det viktigt att fakulteten trots allt prioriterar laborationer och exkursioner.
– 2010 kommer vi att införa differentierade prislappar där de som har många fält- och laboratoriemoment får mer pengar. Vi har också tillsatt en helt ny beredning för att göra den mest genomgripande översynen någonsin över alla program och kurser, bland annat för att ta reda på om det finns kurser där man skurit ner så mycket att kvaliteten försämrats. Det är heller inte otänkbart att vissa utbildningar ändras eller läggs ner. Särskilt på masternivå har vi alldeles för många program. Det går kanske också att spara genom att ha en viss gemensam grundutbildning för flera program.
På Zoologen har 12 kurser antingen slagits ihop eller försvunnit de senaste fem åren. Och fler förändringar är på gång.
– När Bolognaprocessen genomfördes 2007 moderniserade vi och disponerade ombiologiprogrammen, förklarar Kristina Sundell. Inför 2010 gör vi ytterligare förändringar. Bland annat slopar vi vårantagningen till biologiprogrammet och ökar samarbetet med programmen i marina vetenskaper och naturvårdsbiologi. På avancerade kurser försöker vi också satsa på alternativa pedagogiker och att lärarna fungerar mer som diskussions- och handledare. Men även nya pedagogiska former tar tid och många av våra lärare måste jobba på fritiden för att hinna med.
Situationen blir inte bättre av att studenterna idag har så skiftande förkunskaper.
– Vi får fortfarande de allra duktigaste studenterna men också dem som behöver mycket hjälp, förklarar Malin Celander, professor vid zoologiska institutionen och ledamot av fakultetsnämnden. Vi måste ofta repetera sådant som egentligen ligger på gymnasienivå. Det gäller inte bara de naturvetenskapliga ämnena, studenterna behöver stöd också i svenska och engelska. Det som är poängen med en universitetsutbildning, att studenterna lär sig reflektion och kritiskt ifrågasättande, hinns ofta inte med.
Ytterligare ett problem för Naturvetenskapliga fakulteten är att man tar in många studenter efter terminsstart.
– Det gör det svårt att planera, påpekar Marie Rådbo. Men det ingår i vår strategi Den attraktiva fakulteten att ha mer än en förstahandssökande per grundutbildningsplats. Vi vet också att studentkullarna kommer att minska i framtiden och om vi dessutom får en högkonjunktur med många arbetstillfällen finns det en risk att studentantalet går ner rejält. Vi borde hitta en nationell lösning där lärosätena profilerar sig mycket mer, allting behöver inte finnas överallt.
Att Göteborgs universitet under tre år omfördelar 5 procent av studentpengen från naturvetenskap och medicin till humaniora och samhällsvetenskap gör inte saken bättre, menar Malin Celander.
– Det stämmer att vi har högre ersättning än humaniora och samhällsvetenskap men vi har högre kostnader också. Om vi tvingas skära ner ytterligare på fält- och laboratoriemomenten, sågar vi av den gren vi sitter på, eftersom det är just dessa delar som våra studenter värdesätter högst.
Fakta:
Naturvetenskapliga fakulteten kommer under 2010 att göra en översyn över samtliga utbildningar, dels för att undersöka kvaliteten, dels för att se om moment på olika program går att slå samman eller förnya. Bland annat kommer fakulteten att ta hjälp av alumner i arbetet.
Enligt en undersökning från 2007 får naturvetarstudenter en total undervisningstid på 13,9 timmar per vecka medan en humanistisk student får 6,6 timmar.
Rektors ruta: Därför stödjer vi studenterna
Vården behöver bli mer demokratisk
Nu ska all forskning utvärderas av sakkunniga
Nya lärarrepresentanter i styrelsen
Stoppa nätmobbningen
Han syns mest i medierna
Kritik för krognota
Pensionär mot sin vilja
Jobb eller semester?
Fascineras av det främmande
En vandring genom tre tusen år
Tentor är också en prövning för lärarna
Friskt eller sjukt?
Allt går inte att reglera
Fria ord: Därför kunde vi inte sälja villan
Gästkrönika: Vågar vi vara bäst?
Elevator talks
Summary